trovärdighetsprinciper

tro för guds skull inte
på läkare
på den som undersöker
på den som lyssnar och förstår
lyssna inte på experten

vi skall visa bokslut
det skall vara gott
ty den som är satt i skuld
(sa herr Persson)
är definitivt inte fri

så avskaffa kåren av
utbildad kraft
låt myndighetspersonerna
bestämma, besluta
visa gott bokslut

och Jesus sade
kasta kryckorna
ta din säng och gå


mer till De Rika!
mer till De Som Har!
men den som är drabbad
skall få det etter värre

amen och good bye

behålla-re

allting hänger snett i kroppen
höften vriden ur led

ena foten vill åt ena hållet
andra vill åt det andra
[vandra får jag inte längre, inte ens en stilla aftonpromenad]

men inuti mig
finns en rörelse

runt runt
igen

dager

sol anas bakom molnen
inte mer än ett
vackert sken

gråvädersdag

hela världen utanför är grå och stinn i regnet
vad mer finns att säga?

mjölkchoklad

skevhet

tunt sprött ljuvt
bara vackra ting på tungan
få det sköra att vibrera
går det?

kan inte se det gröna
snö som täcker

försöka skriva sig in
går det?

små lätta moln
kopiera melodier
tingeling, ingenting

fjäll
björk
musöra

under hjärtat rör det sig

dagens hört

... om jag hade en rik karl så
skulle jag gladeligen stanna hemma och
vara en lycklig hemmafru med
en massa ungar och hundar, en häst och så
skulle jag skriva pretentiös poesi...

fragment

hud i hud
hjärtslag som inte är mina
kropp som inte är hel

delar av: en annan
delar av: ett du

existens, en vara

läsa namnet gång på gång
mitt namn, står här
som eld

växer som jag ser det
framför ögonen och ovan

jag är, ett namn

rätt märkligt
som tarmar som låter
och ekolod

det var inte så jag menade från början
jag tänkte: egofolk som bara finns
- och namnen deras varierar -

i skrift

ögonsten

stålhjälm taggtråd
runt pannan är lindad en törne


rinner tunga droppar

här står en människa
ett gammalt träd
bildar näver rynkor
tunna blad
ett par händer trevar
runt midjan

minns

som kött ligger tanken virad

vill ha den luftig lätt

vind ligger i mellan blomsterängar
ljusgult fält och skugga

de där åkrarna som sträcker sig miltals bort
ekar som stoder, här och där
djuren som lapar och tuggar

hetta, hind
rister i kvist
prassel i buskar och löv

när han vänder sina ögon mot det vackra

luder skrider i sakta mak
skruden en skatas
fötterna bara och benen

följer med blicken dom benen



det är fel på gubbens ögon
fel i allt hans tänk
borde inte sitta på en bänk i tunnelbanan
borde ligga ner, åtminstone
spela död

mon

som en röd ramsa skiner liv
skinnremsa
röd över tröskeln kliver hon in
röd eemeli, ett liv som är borta ur minnet

trötthetstecken
vårprimör

och utarbetad, lutad över skurhink och skaft
ett liv som raderat ur minnet

reda rus och luftrör

fråga, utrop

rimord ramsa, teckenspråk

bara hänger så
rak och fin
(fin: som en tejpbit under foten)

trots ansträngningar kröker ryggen
nacken hakan som en gam

vem viskar detta: men under de gamla löven - de som blåsställen inte samlat in - finns en sippa


sträcker på sig

grönsippa

skönsippa grönsippa halmfiol
traven som står bakom traven
galopp lilla hästen
galopp lilla jag
som det skuttar och far uti vårens hägn
som det luktar och yves i vinden kring
mina dagars vrår
rensas ut!

grönsippa vigvatten tvål
snusar i halsen på älsklingen min
varm torr hud
mjuk varm hud
glansigt och levande öga

så snart jag är bra ska jag klättra i revor och klippsprång

men

men men men
men med stora m
blir otroligt trött på
alla dessa men
men men men
så trött på dessa men
störst och bäst och vackrast
kan allt vet allt gör allt
men men men
bestämmer överallt
tror sig fattat vinken
men dom fattar ingenting!

flimmerhår

sporer
smått och svamp
flyger runt en
upp i näsan
rörsporer upp i näsan

nyser ut en vår

trappa

upp
trappan leder med sin stång
upp

kan finnas dörr där
med tomte mor och barn
en liten dörr där

längre upp

raderar orden som var
raderar tankarna på hiss
på våningsplan
marmor och ortoceratiter

för länge sen trodde man fossil var lämningar av sånt som levt på jorden
av sånt som stammade från stjärnorna
glans glans tid och evighet

vårvintervind

den var lite ljummen - vinden - mot kinden
hettan på huden, ögon av ljus
livet är bara i början

fjärden ligger snöblank
solblänk
stinn

fredagsbön

med väninnorna på söder
ingen poesi i enkla drag
satt och drack och skvallrade
pratade om
oliver
läckra dyk och barriärer
administrativt
om chefer
hyror
kött och icke-kött
käftades och möttes åter
människor och
möten

onsdagsröst

det piper i bröstet
lekplats

drar efter andan fort
rosslar rör, luftrör
som ledningar med vatten
gnisslar sig fram

piano
andante
piano, so long
mjukrosa toner om natten
moll

skinn rock
skurhink och trasa
golv mopp
stenarna kraschar och ränderna med

långsamt räknas barnen in
ett å två å tre, till höger å
ett å två i vänster led

fröken visslar för sig själv:
i en sal på lasarettet