frånvänd

när min mor ännu levde

brukade hon mig som sin spegel

eller omvänt: diktafon

jag kunde sitta framför luren i veckor och vänta

men när hon behagade höra av sig

hade jag redan gått upp

hon sände meddelanden över radio

skickade konstaplarna hit och dit

för någonstans måste hennes enda dotter vara

jag satt i trädet och kikade

mina ögon genom bladen

hinden eller dovhjorten

oron som plågade mig

som grävde hål här och där

att falla ner i och drunkna

min mor, mor som överger mig

(i samma ögonblick jag börjar andas

långsamt ut, och in igen)