trappa

upp
trappan leder med sin stång
upp

kan finnas dörr där
med tomte mor och barn
en liten dörr där

längre upp

raderar orden som var
raderar tankarna på hiss
på våningsplan
marmor och ortoceratiter

för länge sen trodde man fossil var lämningar av sånt som levt på jorden
av sånt som stammade från stjärnorna
glans glans tid och evighet

vårvintervind

den var lite ljummen - vinden - mot kinden
hettan på huden, ögon av ljus
livet är bara i början

fjärden ligger snöblank
solblänk
stinn

fredagsbön

med väninnorna på söder
ingen poesi i enkla drag
satt och drack och skvallrade
pratade om
oliver
läckra dyk och barriärer
administrativt
om chefer
hyror
kött och icke-kött
käftades och möttes åter
människor och
möten

onsdagsröst

det piper i bröstet
lekplats

drar efter andan fort
rosslar rör, luftrör
som ledningar med vatten
gnisslar sig fram

piano
andante
piano, so long
mjukrosa toner om natten
moll

skinn rock
skurhink och trasa
golv mopp
stenarna kraschar och ränderna med

långsamt räknas barnen in
ett å två å tre, till höger å
ett å två i vänster led

fröken visslar för sig själv:
i en sal på lasarettet

måndagskyrka

tänkte gå tillbaka, leta i bråte
efter bark, efter annat som
håller stammar på plats
leta bindväv och parenteser
rinnande sav, en aftonbön
stapla allt ovanpå varandra

såhär
såhär
och såhär

inte ordna saker eller hjälpa
blunda när dom kommer
blunda så han går förbi
inte låtsas om
han gick förbi och
andades
visst var det så att
han andades imma på rutan?

spår i snön
spårar i snön
bävar i träets skugga

ibland försvinner tron
illavarslande varsel

centrifug

tyst mörkt
stilla


s å v a r d e t
i n t e n y s s